|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2006:5
|
|
|
|
Räntefria sparformer inom Svenska kyrkan
|
|
|
Sammanfattning
Betänkandet behandlar en motion där det föreslås en utredning om möjligheten att utveckla räntefria sparformer inom Svenska kyrkan. Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till Kyrkkontot och befintlig bankverksamhet. Till betänkandet finns en särskild mening.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:38.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:38 av Johan Sobelius, Räntefria sparformer inom kyrkan
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som utreder möjligheterna att utveckla räntefria sparformer inom Svenska kyrkan. Arbetsgruppen ska ge förslag på typ av verksamheter som kan tänkas få bistånd genom räntefria sparformer och ska presentera sin utredning för Kyrkomötet med förslag till kyrkomötesbeslut inför Kyrkomötet 2008.
Utskottet
Bakgrund
Kapitalförvaltning på nationell nivå
Den ekonomiska förvaltningen inom Svenska kyrkan skall enligt kyrkoordningen tillgodose kravet på god avkastning och ekonomisk säkerhet och dessutom ske på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar (t.ex. 47 kap. 2 §). Kyrkoordningen ser inte någon motsättning mellan god avkastning i sig och kristen etik. Det goda förvaltarskapet skall för sin del bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet (Elfte avdelningens inledning).
Kyrkofondens styrelse har fram till den 25 september 2006 haft ansvar för bl.a. förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på den nationella nivån. För denna förvaltning har den fastställt en finanspolicy som innehåller etiska regler. Angående dessa regler beslöt 2005 års kyrkomöte att ge Kyrkostyrelsen till känna att en ändring av Svenska kyrkans nationella finanspolicy bör övervägas så att innehav av aktier i sådana bolag utesluts vilkas omslutning till mera än 10 procent avser tillverkning och handel med vapen. Det senaste finanspolicydokumentet är daterat den 5 september 2006.
Kyrkkontot
2005 års kyrkomöte avslog en motion om inrättande av Svenska kyrkans bank. Avslaget motiverades med att utvecklingen av Kyrkkontot inte skall bromsas. Via Kyrkkontot, som är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och FöreningsSparbanken, förmedlas kyrkoavgiften och utbetalningar från nationell nivå. Enligt Svenska kyrkans webbsida för finansiella tjänster får de ekonomiska enheterna förmånliga villkor på banktjänster såsom avgiftsfri kontohållning och en förhållandevis god ränta på sina sparade pengar. De kan också låna från kontot. Inlåningsräntan är i augusti 2006 2,25 procent och utlåningsräntan 2,9 procent. Storleken på krediten får uppgå till 1/12 av enhetens årliga kyrkoavgiftsintäkt. Ansökan sker till den nationella nivån där sedvanlig kreditprövning sker. Årsavgiften för denna tjänst är 0,5 procent av kreditbeloppet.
Exempel på räntefritt sparande och räntefria lån
Enligt den information som finns att hämta på Internet får man på JAK Medlemsbank ingen ränta på sitt sparande, inte heller betalar man ränta för de lån man tar. Däremot betalar man en låneavgift som skall täcka JAK:s administrativa kostnader. Låneavgiften innebär en effektiv ränta på ca 2,4 procent. I banklagen krävs dessutom en viss kapitaltäckning för de kreditrisker som föreningen ådrar sig genom sin utlåning. Till denna kapitaltäckning bidrar varje låntagare genom att betala en låneinsats som man har innestående under lånets löptid. Den återbetalas inom viss tid efter att lånet slutamorterats. Låneinsatsen är i dag 6 procent av lånebeloppet.
Det finns kommersiella företag som vid köp erbjuder räntefria lån, men dessa lån brukar innebära avgifter i stället.
Från den muslimska befolkningens sida finns en efterfrågan på räntefritt sparande och räntefria lån. Enligt Kyrkans Tidning pågår ett samarbete mellan Sveriges Muslimska Råd, Folksam och Ikanobanken för att kunna erbjuda lån och sparkonton utan ränta (KT 2006-01-19).
Inom den internationella biståndsverksamheten förekommer räntefria lån. Som exempel kan nämnas lån till enskilt företagande som Lutherhjälpen stöder genom Lutherska världsförbundet. Kostnaderna bärs då av biståndsgivaren.
Överväganden
Utskottet håller med motionären om att det är viktigt att det finns aktörer som utan vinstintresse erbjuder låne- och sparmöjligheter. Den möjligheten finns dock redan inom Svenska kyrkan genom Kyrkkontot. Den pågående vidareutvecklingen av Kyrkkontot var den främsta anledningen till att 2005 års kyrkomöte avslog en motion om inrättande av Svenska kyrkans bank.
Med hänvisning till Kyrkkontot och till alternativ inom den befintliga bankverksamheten föreslår utskottet att motionen avslås.
Uppsala den 28 september 2006
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Stig Eriksson
Närvarande: Stig Eriksson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Gunilla Johansson, Ingrid Karlsson, Sigvard Olsson, Jan Nilsson, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Kerstin Larsson, Sten Persson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Birgit Friggebo och Marja Hillerström.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskild mening av Eva-Maria Munck och Peter Bernövall
Vi anser att det finns all anledning att bifalla motion 2006:38 eftersom den endast vill utreda möjligheterna att utveckla räntefria sparformer inom Svenska kyrkan.
Detta skulle innebära att t.ex. en församling kan spara och sedan få låna under räntefria former, något som känns tilltalande inte minst mot bakgrund av t.ex. följande bibeltexter: 2 Mos 22:25 samt Hesekiel 18:5, 8.
Möjligheten att låna räntefritt betraktar vi i allra högsta grad som en god avkastning. Initiativet skulle därmed inte heller strida mot kyrkoordningen.   
|
